Det är ingen lätt match att byta tak. I år blir det ju av hos mig och det är många saker som måste beslutas innan jag ens har sett hur det ser ut under mina eternitplattor som ligger på taket just nu.
Jag har slukat allt i informationsväg angående takbyte och det är många saker som ska beslutas, det är ju inte att bara ringa en hantverkare utan det finns en djungel av material att fundera över. Jag själv vill gärna har något att säga till om när det kommer till materialet som ska användas hos mig.
Mitt hus är byggt 1904 eller 1906, då är det inte bara att kasta på vilket material som helst. Vad jag, och de hantverkare som varit här har sett, så ligger det ett "sticketak" i botten, men sen ser man inte så mycket mer hur det ser ut eller vad för material som ligger där.
En gyllene regel jag läst är "använd samma material som innan". Så med det i bakhuvudet så har jag beslutat mig (som det ser ut idag) att låta "sticketaket" vara kvar. De visste hur man gjorde tak i början på 1900-talet, så det finns ingen anledning att ta bort något som funkat i över 100 år.
Mitt största bekymmer har varit vilken typ av underlagspapp som passar till mitt gamla hus. Funderingarna har varit många och jag har ändrat mig 3 gånger redan på grund av information som dykt upp. Dessa gamla hus från början av 1900-talet har en fungerande genomströmning av luft i alla delar och det inkluderar ju även taket. Att täta taket med tilläggsisolering eller att använda sig av diffusionsöppen underlagsduk vore att förbereda en katastrof. Det skulle bli för tätt och luften skulle inte kunna cirkulera korrekt i taket. Mögel och röta skulle komma som på beställning.
Så nu var jag tvungen att välja vilken av alla sorters underlagspapp jag ska ha och som det ser ut idag så blir det Divorol, en underlagsduk/papp som "andas". Den är klart mycket dyrare än annan underlagspapp men den passar med "sticketaket" bättre.
Bärläkt och ströläkt är inte så mycket att fundera på förutom minimumkravet. Vissa hantverkare tar den smalare/tunnare typen av läkt. Och som jag läst är det för att komma ner i pris, men jag ska ha standardmåttet som är 25x50 mm. Det måttet är tillräckligt tjock för att tegelpannans/betongpannans klack ska kunna hänga fritt, utan att ligga på eller nudda underlagspappen.
Så kommer vi till mitt beslut om huruvida jag ska ha takpannor eller betongpannor. Det finns positiva och negativa saker oavsett vilken typ man väljer. Så med den informationen får magkänslan och lite ekonomi bestämma - vilket lutar åt betongpannor, svarta med halvblank yta. De är en aning tyngre, läggs lättare och är tätare än tegelpannan. Jag har varit och är faktiskt fortfarande lite fundersam över bärigheten på mitt tak. Orkar mitt tak att bära dessa betongpannor som jag nu beslutat att använda. En del säger att mossa på taket är ett bekymmer när man har betongpannor och vissa säger att det blir mossa på tegeltaket, men då anses det som snyggt? På 70-talet då betongpannorna var just bara betong så var det bekymmret mer angeläget än vad det är idag. Idag finns ytbehandlade betongpannor i både matta, halvblanka, helblanka, färgade och ofärgade. För tegelpannan gäller samma sak. Innan blanka tegelpannor kom så var ju mossan en del av charmen på tegelpannan. Jag å andra sidan har inte mycket till övers för mossa, vilket finns idag på mitt tak som är av eternit. Så lite magkänsla får styra det beslutet.
Sen kommer vi då till plåten, den ska vara av den tjockare typen med bra, ytbehandlad och slitstark yta. Är det något som inte kommer att hålla hela mitt taks livslängd så är det plåten. Den kommer att vittra sönder snabbare än taket och det finns tyvärr inget på marknaden idag som kan ersätta plåten lika effektivt, så där är det bara att gilla läget. Det är en del plåtarbeten på mitt hus, dels takrännorna, vindskivor och runt luftventiler. Hängrännor och stuprör samt plåtskydd över skorstenen.
Stege till skorstenen är också något jag funderat över. det finns stegar man hänger över nocken men de är inte lika estetiskt tilltalande som att har steg inbyggd i takpannan. Det blir i samma färg som taket och stegen syns inte lika tydligt då de smälter in i själva taket.
Snörasskydd ska sättas upp på två sidor av huset. Framför ytterdörren och takdelen som vätter mot soldäcket. När det är mycket snö på taket och det börjar töa, så rasar det ner med en jäkla kraft och har förr om åren förstört den lilla verandan jag hade en gång i tiden. Eftersom soldäcket med tillhörande överbyggnad kommer att byggas även det i år så är snörasskydd det enda vettiga.
Oj, det blev ett långt inlägg. Men det är kul att få ner mina funderingar, tankar och beslut på pränt. Lite bilder (konstiga) på taket idag.
Bye
Har ingen "huv" över skorstenen, och den har börjat visa tecken på att vittra sönder. Idag har jag en "nockstege" till skorstenen men jag vill som sagt har inbyggda steg i taket.
Man ser lite av "sticketaket", det svarta på bild är en bit av hängrännan.
På denna delen av taket ska det upp snörasskydd. Soldäcket kommer ju finnas här på denna sida av huset med sin överbyggnad och glasväggar med skjutdörrar av glas.
Vindskivan släppte här när stormen "Pär" var och hälsade på. När stormen förra året med nåt namn jag inte kommer ihåg var på besök så släppte den helt, hängde och dinglade innan jag provisoriskt "spikade" dit den igen. Har varit mitt största orosmoment under en lång tid.
